Artikel om DjurArken i VeterinärMagazinet

Nedan följer artikeln om DjurArken som publicerades i VeterinärMagazinets aprilnummer. Klicka på bilderna så öppnas de i större format.

Djurskyddet saknar inte bara pengar

Pressmeddelande

SVT Hallandsnytts granskning visar att länsstyrelsen i Halland väntar länge med att åka ut på anmälningar om vanvård av djur. I en granskning av 500 ärenden sedan 1 januari 2009 finns där över 50 fall där det dröjt två månader eller mer innan man åkt ut på inspektion. Brist på pengar uppges vara problemet. Organisationen DjurArken tror dock att orsaken delvis ligger hos länsstyrelsen själva.

Att det behövs mer pengar till djurskyddet är nog uppenbart, menar Miranda Oude Tanke på DjurArken, som samtidigt är övertygad om att det även saknas något annat på länsstyrelsen som gör att djurskyddet inte fungerar i praktiken, nämligen kunskap. Detta har i dagarna bekräftats av Arbetsmiljöverket som förra året gjorde tre inspektioner hos länsstyrelsen.

Bättre handläggning sparar tid
– Jag har följt många djurskyddsärenden de senaste åren och en stor del av dessa ärenden har inte handlagts så som djurskyddslagen föreskriver, säger Miranda Oude Tanke. Hon har tidigare arbetat med djurskydd i olika länder, varav bland annat USA och är idag även aktiv i Djurens Jurister.

– Använder man sig av de möjligheter som finns inom lagstiftningen för att snabbt ingripa så slipper djuren fara illa i onödan samtidigt som man kan avsluta ärenden betydligt snabbare. Jag känner till fall där djuren har varit föremål i ärenden i åratal och där de har varit så pass sjuka att de hunnit självdö innan man agerat. Det är uppenbart att det finns för få djurskyddsinspektörer, men om man skulle använda lagstiftningen mer effektivt kan man definitivt spara mycket tid.

Staten åker snålskjuts
DjurArken anser även att det finns ett stort behov av proffsiga djurhem med veterinärkliniker där omhändertagna djur snabbt kan få vård. Det behövs även utbildning till nuvarande och blivande djurhållare för att förebygga att djur blir vanvårdade på grund av ren okunskap.

– Idag sköts nästan samtliga omhändertagande av djur som far illa, av ideella djurhem vilka har mycket begränsade resurser. Staten lägger inga pengar på drift av djurhem överhuvudtaget, utan åker istället snålskjuts på dem som engagerar sig ideellt, och förlitar sig på deras engagemang och pengar, säger Miranda Oude Tanke.

Genom att det finns en så pass begränsad djurhemsverksamhet i Sverige blir nästan alla djur som omhändertas av myndigheter avlivade, vilket enligt Miranda Oude Tanke inte har så mycket med bra djurskydd att göra.

– För mig och många andra innebär djurskydd inte att avliva ”problemet”. Att skydda djur är att se till att djur som inte har det bra får hjälp till ett bättre liv. Det behövs proffsiga djurhem som kan ta emot och behandla djur med lindriga sjukdomar för att sedan omplacera dem i trygga och permanenta hem, menar hon.

Var tionde anmälan blir liggande minst två månader

Nästan dagligen får länsstyrelsen i Halland in larm om djur som far illa. Men Hallandsnytt kan avslöja att det kan dröja flera månader innan tipsen kontrolleras. Inte sällan har djuren hunnit dö eller säljas när inspektören väl hunnit inställa sig.



Den 24 februari förra året besökte två av länsstyrelsens handläggare en gård utanför Varberg. På gården hittade man döda, allvarligt sjuka och vanvårdade djur. Får, fåglar, katter, kaniner och hästar - totalt över 250 olika djur i så dålig kondition att handläggarna bestämde sig för att omedelbart omhänderta dem. Flera av djuren kunde inte längre röra sig och fick avlivas samma dag eller några dagar senare. Djurägarna fick djurförbud.

Länsstyrelsen väntade i tre månader
Länsstyrelsens handläggare hade känt till förhållandena på gården i över tre månader - utan att agera. Två privatpersoner hade med några veckors mellanrum i varsin anmälan slagit larm om vanvård. Först på dagen tre månader efter att den första anmälan kom in gjorde man ett besök och då fick alltså djurambulansen tillkallas omedelbart.
- Vi begick ett misstag i ärendet. Vi borde naturligtvis ha åkt ut till gården direkt, säger Dag Hultefors, som är länsveterinär på Länsstyrelsen i Halland.

Resurserna räcker inte
Men fallet på gården i Varberg är inte unikt visar Hallandsnytts granskning. Var tionde anmälan som kommer in till länsstyrelsen blir liggande i minst två månader. En genomgång av 500 anmälningar som kommit in till länsstyrelsen i Halland visar att i över femtio fall har inspektörerna väntat både veckor och månader med att göra inspektion.
- Vi har resursbrist, så är det och det är en av anledningarna till att vi inte hinner med vårt uppdrag, dagligen så måste vi prioritera ärenden mot varandra och ibland blir det fel. Jag är den förste att beklaga det, säger Dag Hultefors.

Tydligare regelverk på gång
Den 1 januari 2009 tog länsstyrelserna över tillsynsansvaret för djurskyddsärenden från kommunerna och när ett larm om att djur far illa kommer in till länsstyrelsen skall detta hanteras omgående. Exakt vad detta innebär är oklart. Jordbruksverket uppger att ett tydligare regelverk är på gång, men att man med omgående menar att det maximalt skall ta ett par dagar från att larm om allvarliga missförhållanden inkommit till inspektion, kanske någon vecka när larmet är av lindrigare art.

Men så fungerar det alltså långt ifrån i verkligheten. Även när det gäller allvarliga missförhållanden, då någon på länsstyrelsen borde ha reagerat har handläggningstiden dragit ut på tiden och blivit till veckor. Förutom de minst 50 fall som Hallandsnytt upptäckt under granskningen och som tagit minst två månader finns det även enstaka ärenden som har tagit över ett år. Under tiden har djur, liksom på gården i Varberg, farit illa. Hundar har gått med brutna ben, kor har stått med avföring så länge att den frätt sönder pälsen och katter har svultit ihjäl.

- Det är inte så att vi sitter och rullar tummarna utan vi jobbar så hårt vi kan. Jag kan bara konstatera att man får det djurskydd man betalar för, säger länsveterinären.


Frida Björk
frida.bjork@svt.se

Louise Sandborg
louise.sandborg@svt.se

Vår första pressmeddelande!

Idag har vi skickat vår första pressmeddelande ut i mediebruset. Vi hoppas att några tidningar kommer att publicera den.

Om du har en blogg eller hemsida så får du naturligtvis publicera artikeln där också! Ett annat sätt att hjälpa oss sprida budskapet är att skicka pressmeddelandet till din lokala tidning.

Du hittar pressmeddelandet och bilder på vår hemsida och på på MyNewsdesk.

Spread the word!

Veterinär Kamilla Breum är en av initiativtagarna till DjurArken

Finns det fler?

Reklambyrå Crazy Kangaroo skänkte en reklamkampanj till Stockholms Katthem.


Hummingbirds är en annan reklambyrå, som skänker sina kunskaper helt gratis till Hundstallet.

"Vi på Hummingbirds vill ta vårt sociala ansvar och arbetar därför kontinuerligt med ideella uppdragsgivare. Vi tycker att Hundstallet bedriver en viktig verksamhet som räddar livet på dem som inte kan föra sin egen talan och som tvingats lida på grund av andras dumhet." säger VD Clas Vingård.

DjurArken söker en reklambyrå som känner samma ansvar som Crazy Kangaroo och Hummingbirds och som tillsammans med oss vill ta fram en spännande reklamkampanj!

Har du tips? Skriv här eller maila till info@djurarken.se

Antalet hitte- och omplaceringshundar hos djurhemmen ökar

Bulldoggvalpen Gurkan

Hundstallet i Stockholm fick under 2010 in 500 hundar, betydligt fler än vanligt. En av alla hemlösa hundar är Gurkan. Han hittades skadad i en skog och riskerar nu att avlivas.
Han snarkar högljutt, gillar att gosa men väljer bort långpromenader. Engelska bulldoggvalpen Gurkan har ännu känslig mage men har kryat på sig rejält sedan mitten av december, då polisen hittade honom skadad och övergiven i en skog i Jakobsberg norr om Stockholm.

Men lyckan kan bli kortvarig. Personalen på veterinärkliniken där Gurkan nu vistas har inte möjlighet att adoptera valpen. Om ingen förbarmar sig över Gurkan den närmaste veckan väntar avlivning.

-Det kan bli svårt att få honom omplacerad eftersom han kan komma att behöva veterinärvård, säger Carina Olsson, på organisationen Hundar utan hem.

Det är ingen ovanlig situation. Flera av de djurorganisationer TT talat med säger att antalet hitte- och omplaceringshundar ökar. Det handlar om allt från pitbull till yorkshireterrier, gamla och sjuka hundar eller valpar.

-Rekordmånga hundar har kommit in till oss, på ett år 500 stycken, normalt ligger det runt 300-350. Det är en påtaglig ökning, säger Ulf Uddman, ordförande i Svenska kennelklubben och Hundstallet.

En förklaring kan vara organisatoriska förändringar inom kommunen och polisen, enligt Uddman. Stockholmspolisen har bland annat inrättat särskilda djurpoliser.

Situationen är dock värre på många andra håll i landet - särskilt mindre orter, där det inte finns några djurhem. Därmed blir det också svårare att hitta hem till herrelösa hundar. Enligt Ulf Uddman undersöker Hundstallet möjligheten att öppna ett hundstall i Göteborg.

Organisationen Hittehund som drivs av volontärer bedriver omplacering i mindre skala och finns på elva orter.

-På många platser samarbetar polisen med hundpensionat dit hunden lämnas innan det tas beslut om avlivning eller om den adopteras bort, säger Christine Leijd på Hittehund.

svt.se

Djurägare lät sju kalvar dö

Det var den 16 september ifjol som djurplågeriet uppdagades. Tillsammans med distriktsveterinär utförde en representant från Länsstyrelsen en kontroll hos djurägaren i Skellefteå. Vid kontrollen upptäcktes en död kalv på ströbädden.

Kalven hade insjukna ögon och hade troligtvis dött på grund av uttorkning till följd av diarré.
Djurägaren berättade då att kalven haft diarré i tre dagar innan den dog. Mannen hade dock inte kontaktat veterinär angående detta, trots att flera av de levande kalvarna också hade kraftig diarré.

Dagen därpå kontrollerade distriktsveterinären CDB-registret över bondens djur och gjorde då upptäckten att det troligtvis fanns fler kalvar registrerade i registret än som fanns levande på fastigheten. Men eftersom varken representanten från Länsstyrelsen eller veterinären hade skrivit upp alla djurens öronnummer vid kontrollen gick det inte säga exakt hur många djur som saknas på fastigheten. Länsstyrelsen bestämde sig därför för att åter kontakta djurägaren angående detta.

Vid samtalet berättade djurägaren att han köpt in 17 kalvar från två besättningar för månad sedan. Problemen med diarré hade uppstått hos kalvarna efter en kort tid. Djurägaren uppgav att han gett djuren vätskeersättning men att det inte hade hjälpt. Kalvarna drabbades trots behandlingen av kraftig diarré och dog efter cirka tre dagar. Totalt hade sju av de 17 kalvar dött, troligtvis på grund av diarré.

Djurägaren erkände under samtalet att han inte kontaktat någon veterinär trots att flera kalvar dog av dessa problem och fler djur allteftersom insjuknade.

folkbladet.nu

Marsvin lämnades att dö bland sopor

En bärkasse med en kartong som innehöll två levande marsvin hittades av en privatperson på tisdagskvällen.

Foto: Polisen

Marsvinen hade blivit "dumpade" vid återvinningsstationen vid Big Inn vid Ringvägen i Köping.
Privatpersonen lämnade in de båda marsvinen till Djurkliniken i Köping. Djuren som var utmärglade togs om hand av veterinär för vård.

Händelsen rubriceras som djurplågeri.

vlt.se

Välkommen Thomitas Tiffany!

Thomitas Tiffany har skrivit vår allra första gåvobrev för en byggsten till DjurArken!

5 400 kronor insamlade i 4 dagar!

Välkommen Frejs Revisionsbyrå!

DjurArken hälsar Frejs Revisionsbyrå välkommen som sponsor!
Frejs kommer kostnadsfritt ta hand om insamlingsstiftelsens årsredovisning .

Räddaren i nöd har kommit!

Grimaldi Maritime Agencies Sweden har räddat vår djurhemskampanj!

Efter att vi inte har kunnat se fram emot pengarna från GS facket hoppade Grimaldi in med en gåva som gör det möjligt att fortsätta jobba med hemsidan, registrera en insamlingsstiftelse och öppna ett PlusGirotkonto.

Tack Grimaldi för denna generösa gest och inte minst för förtroendet!

2 nya hemsidaförslag!

Samma sak som förra gången: Vi vill veta vad ni tycker om dessa 2 skissar!

Lämna din röst i rutan till vänster.

Förslag 1

Förslag 2

Vi vill veta vad du tycker!

Vi har fått ta del av 2 skissar på hemsidor och vi vill nu veta vilken du gillar bäst.

Lägg inte för stor vikt på färgerna då dessa antagligen kommer att ändras på båda förslag. Vi är mest intresserade i vad du tycker om indelningen, typsnitt mm.

Lämna din röst i rutan till vänster!

Förslag 1:

Förslag 2:

Vad händer nu?

Så har man kommit hem från Gemensam Styrkans prisutdelning och ett studiebesök på Stockholms Katthem dagen efter. Vi tänkte uppdatera er lite om vad som kommer att hända de närmaste veckorna.

Först och främst ska det sammanställas en arbetsgrupp som kommer att jobba med att ta fram projektets mål, riktlinjer, filosofi etc. Arbetsgruppen ska även utse en marketingbyrå som kan hjälpa oss med att utforma kampanjstrategin, hemsidan, design av logotyp etc.

Känner du till en bra byrå som du tror kan hjälpa oss får du gärna tipsa oss!

Share

Vi är i final!!!

Juryn har utsett fem finalister som kommer att tilldelas projektmedel och vi är en av dessa!

Finalisterna är, utan inbördes ordning:
Projekt 1: Rättviseförmedlingen
Projekt 2: Vi bygger ett djurhem
Projekt 6: Escool
Projekt 8: Ecoloove, ekologiska toaletter till fattiga kvinnor
Projekt 19: Vi samåker ännu mer

Vinnarna presenteras vid en prisutdelning TISDAGEN DEN 1 JUNI KL 16:30 PÅ STOCKHOLMS CENTRALSTATION.

Vinnaren får 100 000 kronor, andra plats får 50 000 kronor och de övriga tre bidragen får 20 000 vardera i projektmedel. Prisutdelare ur juryn är idrottaren Stefan Holm, Dagens Arenas chefredaktör Nisha Besara och GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Vi ses där!

Share

Miljöpartiet: Hemlösa katter är inte statens ansvar

http://www.expressen.se/Nyheter/1.1988411/annorlunda-forslag-pa-miljopartiets-kongress

Varför är partistyrelsen till exempel emot de statliga katthemmen?
- Brinner man för katter som inte har nånstans att bo så är det klart att man gärna skulle vilja se staten bidra till att man kan starta fler katthem. Det är en väldigt behjärtansvärd tanke, men sen är det i vårt tycke inte statens uppgift att sköta det, säger Maria Wetterstrand.

Märkligt påstående från MP:s Wetterstrand att omhändertagande och ”förvaring” av djur inte är statens ansvar. För det första är det polismyndigheten och länsstyrelserna (både statliga inställningar) som bl. a enligt djurskyddslagen har ansvaret för omhändertagande av djur som utsätts för onödigt lidande. Enligt förarbetena och Djurskyddslagen är redan det faktum att ett djur har kommit ur ägarens besittning eller är uppenbarligen hemlös redan tillräckligt för att ett omhändertagande och förvaring av djuret ska ske. Det ÄR alltså statens ansvar att ta hand om hemlösa katter.

Vidare så har Sverige undertecknat Europarådets konvention om Sällskapsdjur, och enligt denna konvention är länderna – om de finner att antalet herrelösa djur utgör ett problem - skyldiga att ta de lagmässiga och administrativa åtgärder som är nödvändiga för att minska deras antal utan att orsaka dem onödig smärta, lidande och stress. Dessutom har EU parlamentet uppmanat medlemsländerna att anta en plan för omhändertagande av herrelösa djur med offentliga medel för att motarbeta förekomsten av kringdrivande och hemlösa hundar och katter.

Märkligt nog driver Sverige, som ju enligt de flesta politiker har ”världens bästa djurskyddslag”, i motsats till många andra Europeiska länder, inte ett enda statligt, eller med statliga medel drivet, djurhem.

Tydligen är även MP av den åsikten att man genom att åka snålskjuts på ideella krafter och genom att helt förlita sig på deras engagemang ska "säkerställa" djurskyddet i Sverige.

SUCK!

Share

Mobil klinik!

Vi hoppas att vi på framtiden även kan driva en mobil klinik. I första hand för att kunna utföra enklare behandlingar på djur som annars inte skulle komma till veterinär pga. till exempel dålig ekonomi hos ägaren. Rådgivning som förebygger att djur blir sjuka är en annan viktig sak som kan bedrivas i den mobila kliniken.

Share

Vanliga frågor

”Alltså verkligen ett ädelt engagemang, men motverkar inte idén själva syftet? Jag menar, att om problemet ligger i att svenska staten förlitar sig till ideellt arbete och engagemang, så åthjälps ju inte detta med ännu mer ideellt arbete på samma vis? Borde man inte köra namninsamling för att istället säkerställa en förändring i Djurskyddslagen?”

Japp, idén kan anses motverka syftet. Vill man tvinga staten att ta sitt ansvar så borde man kanske inte ta över deras arbete. Hade det handlat om döda ting så kan vi verkligen hålla med, men nu handlar detta om levande varelser som behöver hjälp. NU!

Sedan 80-talet ska Sverige rätta sig efter Europakonventionen om skydd av sällskapsdjur där det bland annat ställs krav på medlemsländerna att vidta åtgärder då man anser att hemlösa djur är ett problem. Hittills har dock Sverige inte brytt sig om denna konvention.

Genom att vi är remissinstans och har kontakt med utredaren som för närvarande utreder djurskyddslagstiftningen påverkar vi även på ett politiskt sätt. Det kommer dock att ta flera år innan det över huvud taget kommer till stånd en ny djurskyddslag. Huruvida den nya lagen kommer att kräva att staten skall subventionera djurhemsverksamhet är vi tyvärr skeptiska till, även om vi i vårt remissvar har uppmanat utredaren att undersöka möjligheterna att lagstifta om detta.

Vidare är vårt förslag i tävlingen inte "ännu mer ideellt arbete på samma vis". Vårt syfte är att kunna bygga ett riktigt proffsigt djurhem, med veterinärklinik, utbildningslokaler etc. Typ de djurhem som finns i USA och England. Vår förenings ordförande är djursjukvårdare och har jobbat på sådana djurhem i USA. Tyvärr är Sverige ett u-land vad gäller djurskyddsverksamhet jämfört med både USA och England.

Skulle det trots allt bli lag på att statliga djurhem bör finnas är det bara bra. Vi har hemlösa djur och djur som far illa så det räcker och blir över.


"Hur kan man vara säker på att folk verkligen skänker det de lovar eller att t ex barn tror att kampanjsidan är på skoj?"

Om vår idé vinner ska vi anlita proffsiga människor vid uppbyggnad av hemsidan och som kan minska antalet ”skojgivare” till ett minimum. Vi kan tänka oss att t ex genom att man måste skapa ett medlemskonto på hemsidan med bland annat personnummer, man kan undvika en hel del oseriösa givare.


"Var ska djurhemmet byggas?"

När tillräckligt med medel har samlats in skall det första djurhemmet drivas i Göteborg. Vi skulle dock gärna se att fler proffsiga djurhem kan skapas på samma sätt och skulle tycka det vore oerhört roligt om det blir möjligt att samla in medel till fler djurhem runtom i Sverige!

Share

Syftet med idén

Syftet med idén är att genom gemensam styrka samla in medel i olika former för att kunna bygga och driva ett proffsigt djurhem.

I första hand skall djurhemmet byggas virtuellt: En hemsida ska skapas där man kan skänka en virtuell slant, material, kunskap eller tjänster. Bidragsgivaren förbinder sig dock att lösa in sin virtuella gåva med verkliga medel så fort de virtuella resurserna är tillräckliga för att börja bygga i verkligheten. Tills dess kan man på hemsidan följa hur stora medel som har samlats in genom att se hur arbetet med att bygga djurhemmet fortskrider, virtuellt.

När tillräckligt med medel har samlats in och djurhemmet kan byggas ska detta:

* Ta emot skadade hemlösa djur, helst genom dygnet-runt-jour, och omplacera dessa när deras tillstånd tillåter detta.

* Ta emot vilda skadade djur för rehabilitering och senare återplacering i naturen.

* Ta emot av myndigheterna omhändertagna djur och omplacera dessa i fall omhändertagandet ska fortsättas gälla.

* Erbjuda andra djurhem i det geografiska området veterinärvård av deras djur mot kraftigt reducerade priser.

* Sprida information om sällskapsdjurens behov, bland annat genom kursverksamhet riktad mot nuvarande och blivande djurägare.

* Höja kunskapen hos djurhemspersonal i landet, bland annat genom kursverksamhet.

Djurhemmet skall drivas som en fristående organisation i stiftelseform eller föreningsform utan politisk bindning.

Share